cleoh

för nästan en vecka sen så tog vi oss i kragen båda två och tog en fika på stan. jag och jenni. vi satt och pratade i en evighet och tiden bara rann iväg. det är sjukt hur snabbt tiden går och det kändes som att vi hade massor att prata om. det var skönt att få det gjort faktiskt. jag hoppas att vi kommer höras av lite oftare och ses oftare än vad vi gjort de senaste åren. hon är ju trots allt min syster.

det har inte hänt så mycket den senaste tiden, ingenting som inte är vardag.
förutom alex 20års fest. den kanske stack ut lite från det vanliga. första och sista gången jag går på en sådan slags fest. det är inte på många 20års fester som man verkligen känner sig gammal och börjar få ångest och åldersnoja. helt sjukt vad mycket småbarn det var där. den ena deckade efter 2 shotar och en cider, den andra tjejen slår sönder den andra, den tredje spyr ner hela duschen och den fjärde och femte kissar ner balkongen, den sjätte tog sönder avloppsgrejen till handfatet så att vattnet bara rann igenom.. allt detta bara för att nämna en del grejer som hände. jag tackar gud för att jag slapp städa allt och för att de ,förut vita, och nuvarande vita med röda fläckar inte tillhörde mig, dvs sofforna och mattan.  jag skulle lackat om jag var förälder, och hade det varit jag som hade festen så skulle mina föräldrar nog mördat mig, helst långsamt så att jag fick lida ordentligt. men nej, vissa är lössläppta, eller vaddå? erkänn alex? ;) bortskämd unge som fan!!

men iaf, jag mår inte direkt bra och illamåendet vägrar att släppa. ont i örat har jag också. jag har försökt att sova ruset av mig men det hjälper inte. träningen är ingenting jag tänker på även fast jag borde.. jag vet att jag är dålig, men fan. jag mår inte bra..

nu till någonting positivt.
petra och jag har bestämt att vi både behöver och ska ha mycket mera quality time för varandra. inte blivit så mycket  på ett tag nu, i miss that. men nu är vi ju igång igen. men en viss människa stjäl henne ifrån mig :'/ snyyyyft. haha, skooojar.

jobb jobb jobb. men i helgen spelar jag match om jag är duktig och tränar och om helena vill att jag ska spela. kanske inte så troligt efter som att jag var hemma igår efter som att jag inte mådde bra.. men på söndag bär det av till huvudstaden för att kolla på mina småpojkar! :D
har lovat mille att han ska få sitta bredvid mig i bussen, måste ju vara lite snäll så han kan spruta in lite bollar i kassen! :D

nu ska jag sova lite, kanske vaknar till idol eller nått. och jag väntar på att mamma ska ringa mig. i miss her.!

puss i ljumsken

det är synd att det är som det är, men framför allt tycker jag att det är svårt. allt är svårt att förstå.
folk säger att allt blir lättare med tiden, men i det här fallet blir allt bara svårare och svårare ju äldre jag blir. jag försöker att vara stark, men jag lyckas inte så bra.
jag har alltid försökt att tackla alla (vad som anses vara) problem, men det fungerar inte längre. jag har blivit svag och klarar inte länge att bara försöka lösa allting själv, även fast jag vill.
jag pratar om dig med mina vänner, men jag är rädd för att ingen förstår vad eller hur jag känner mig.

det är synd att du inte har fått uppleva våran pappa på allvar, han är jordens bästa människa.


jag är glad att jag har petra, hon bara lyssnar och ger mig råd till allting. även om hon kanske inte förstår så känns det som att hon gör det. det finns ingenting att säga. hon är allt, precis allt.



jag har alltid sett dig som en i familjen, även om det kanske inte kännts så. men du är alltid välkommen.



jag har även tänkt på hur snygg en viss människa är idag. helt sjukt.
synd att den människan inte är nått för mig.
jag säger inget så har jag inget sagt.